SundMed AB
Box 1230
131 28 NACKA
Besöksadress:
Vikdalsvägen 50
Tel: +46 8 556 181 30
Fax: +46 8 556 181 31
info@sundmed.com

Bästa medicinen!

Varför motion minskar risken för farlig bukfetma.

Hälften av svenska män och kvinnor över 60 år har hälsofarlig bukfetma visar ny forskning. Men det finns mycket vi själva kan göra för att hålla bukfetman borta. Motion minst två gånger i veckan minskar risken att drabbas avsevärt.

I en ny studie har forskare från Centrum för allmänmedicin (CeFAM) och Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet tittat på sambandet mellan det så kallade metabola syndromet och livsstil - ett område som enligt forskarna är i behov av ytterligare vetenskaplig belysning.

Det metabola syndromet är en stark riskfaktor för att drabbas av hjärt- kärlsjukdom och typ 2 diabetes. Vanliga kännetecken är högt blodtryck, höga blodfetter, insulinresistens och fetma. Särskilt stora hälsorisker löper personer med ett för stort midjemått. I studien fann forskarna att 70 procent av männen och 60 procent av kvinnorna var överviktiga. Hälften av deltagarna i studien hade farligt bukfett, det vill säga det osynliga fettet som omger de inre organen och som ger magen putning och höjd.

- Det är oroande, eftersom överskottsfettet kring magen är betydlig skadligare för hjärtat än extrakilon på stuss, lår och höfter. Varje centimeters ökning av midjemåttet ökar risken för hjärtsjukdom, säger Mai-Lis Hellénius, professor i allmänmedicin och forskningsledare för studien.

- Fettet från bukens celler är mer aktivt. Det går in i blodomloppet och påverkar kärl, lever, blodfetter och blodtryck negativt. Bukfetma gör också att sockret bryts ner sämre i kroppen eftersom insulinet fungerar sämre, säger hon.

I studien framgår att en ohälsosam livsstil tveklöst är den största riskfaktorn för att fettet ska hamna kring buken. Personer med bukfetma åt mer mat som innehöll mättade fetter och mindre frukt och grönt. Dessutom rökte de och drack mer alkohol än de som inte utvecklat bukfetma.

Men det finns hopp. Studien visar samtidigt att hälsoriskerna relativt enkelt kan åtgärdas. Forskarna fann att motion är bästa sättet att jaga bukfetman på flykten. De som motionerade minst två gånger i veckan, minst en halvtimme per gång, hade 75 procent lägre förekomst av bukfetma än de som motionerade måttligt eller inte alls.

- Att livsstilen har betydelse är knappast någon nyhet. Men att fysisk aktivitet var en så dominerande friskfaktor trodde vi inte. En fördel för den som vill minska hjärtrisken är att bukfettet är lättare att bli av med än fettet som sitter på exempelvis lår. Och även små förändringar kan ge positiv effekt på hälsan, säger Mats Halldin, läkare och forskare på IMM.

Forskarna vill slå ett slag för att fram måttbandet då och då. Detta för att sätta fokus på den farliga bukfetman, hellre än att enbart jaga på kilon oavsett var på kroppen de sitter. Till sina kollegor i vården riktar forskarna uppmaningen att lyfta hälsofrämjande insatser högre på dagordningen och mer aktivt hjälpa patienter i farozonen att försöka ändra sina levnadsvanor.

- Det finns en stabil vetenskaplig grund att stå på när vi påstår att det går att förebygga och i vissa fall bota många sjukdomar och besvär genom att hjälpa människor att exempelvis ändra sin kost och röra på sig lite mer, säger Mats Halldin.

Publikation

"The metabolic syndrome: Prevalence and association to leisure-time and work-related physical activity in 60-year-old men and women", M. Halldin. M. Rosell, U. de Faire, M.-L. Hellénius, Nutrition, Metabolism and Cardiovascular Diseases, vol 17, nr 5, juni 2007, sid 349-357

För mer information, kontakta:

Leg läkare och forskare, IMM Mats Halldin

Mobil:073-35 09 010